Vi började dagen med spännande övningar i att hitta egna rytmer, lyssna på varandra och även improvisera på egen hand kring några toner. Riktigt kul! En sak att tänka på som jag skrev ner var att undvika att bara betona första delen i en ton.
Vi tog oss sedan an ”Bleeding love”. Här gäller det att hitta rätta känslan – att förmedla det låten handlar om. Vi måste också bli mer säkra på texten. Om två veckor ska vi kunna den utantill, och inte bara första versen som sitter rätt bra redan nu.
Efter paus var det dags för ”Life on mars”. Också den börjar sitta ganska bra nu men det finns förstås saker som vi kan göra bättre. Låt refrängen ”explodera” sade Roger. Och när vi gjorde så utbrast han att nu är ni nära OS-guld! En annan sak att tänka på i denna låt är att sätta ”s:et” så sent som möjligt i ”mars”, det vill säga på femte slaget.
Innan vi slutade sjöng vi ”Slå mig hårt i ansiktet”. Den låten kan nog bli höjdpunkten vid vår konsert i maj, trodde Sten-Ove. Och Roger kompletterade med att ”ingen i universum kan förvänta sig denna låt av ett gäng pensionärer”. Också i denna låt gäller det att få till rätta känslan. Vi ska sjunga den med ”edge” eller ”skarpt” sade Roger.
Mellan låtarna kom vi av oklar anledning in på potatisens historia i Sverige. Till Europa kom den redan på 1500-talet från sydamerika där den odlats vid Titicacasjön i flera tusen år. Till Sverige kom den på 1600-talet och Olof Rudbeck odlade den i botaniska trädgården i Uppsala 1655. På 1720-talet försökte Johan Ahlström få fart på potatisodlingen i vår land, men det var först då Eva De la Gardie visade hur man kunde göra brännvin av potatis som odlingen tog riktig fart i vårt land. Eva De la Gardie valdes 1748 som första kvinna in i Vetenskapsakademin, 24 år gammal.
Vad Roger inte berättade men som jag tycker är en viktig del i vår historia, är ”Potatiskravallerna” i Stockholm 1917. Det var då matbrist och hungersnöd i hela landet och demonstrationer ägde rum på många håll, bland annat i Stockholm. Demonstrationen i Stockholm kunde ha lett till en total katastrof om inte den kloke kommissarie Kempe hade ingripit. Googla gärna på denna insats. Vi behöver fler sådana personer!
Detta var nu en lång parantes.
Nästa vecka spelar vi in alla låtar vi tränat på hittills rätt upp och ner, som om det vore en konsert. Veckan därefter lyssnar vi och analyserar – vad behöver vi göra bättre och öva särskilt på.
Även om en och annan ägnar sig åt skidåkning under påsken så tränar vi som kan i kören som vanligt kommande onsdagar.
/Janne M